Lattemammor vs. 70-talsmammor

Det är inte ofta man skrattar högt när man läser Metro. Men idag hände det. Jag drabbades av ett spontant utbrott när jag läste Stephan Mendel-Enks krönika där han försvarar de så kallade lattemammorna genom att (mycket målande) beskriva hur mammorna såg ut i 70-talets väntabarn-böcker:

"Tvärrandiga tröjor, snickarbyxor och fuktigt hårfäste. De är konstant
höggravida och – som en konsekvens av att de går upp 200 kilo i samma sekund som de befruktas – konstant andfådda. De har rödviolett färg i ansiktet och minns
inte när de senast andades med munnen stängd. De går helst inte på stan, men kan
tänka sig kortare promenader runt kvarteret med sina klumpiga tvillingvagnar.
Blir de hungriga plockar de fram ett grönt äpple ur sin ryggsäck som de
tuggar högljutt på med en min som säger att man minsann har rätt att smaska hur mycket man vill när man är gravid. Så fort de kommer hem lägger de sig grensle
över en sackosäck där de sedan ligger kvar tills det är dags att vältras över i
sängen."

HAHAHAHA!