Årets julkrönika

Tillbaka från julfirande i norr funderar jag nu på året som gått. Lite lagom sådär. Man ska ju inte analysera för mycket. Ärligt talat så minns jag inte så väl om det jag tror hände i år faktisk hände i år eller om det var förra året. Eller året dessförinnan. Vad detta beror på vågar jag inte analysera närmare. Kanske är det åldern...? (Läste Mike Gayles "Konsten att fylla trettio" under julhelgen och identifieringsgraden var oroväckande hög). Eller är det helt enkelt så att det aldrig händer något nytt? Som Croneman skrev i sin årskrönika i DN: "Ungefär lika mycket, eller lika lite, har hänt, och innehållet i det inträffade påminner starkt om innehållet från i fjol." Så för att vara på den säkra sidan innefattar härmed årets tillbakablicksanalys bara det som hänt under den senaste veckan:

Årets musikupplevelse var nog för mig en norrländsk version av O helga natt framförd under julottan i Vindelns kyrka tidigt på juldagens morgon av en grånad man med så säker och vacker stämma att till och med den uppenbara bristen på snö blev ett mindre påtagligt problem.

Årets citat kommer från mormor som på julafton mitt under pågående Kalle Anka-andakt bryskt tar fjärrkontrollen framför alla som i knäpptyst vördnad sitter och tittar och säger: "Ska jag se efter om det är nåt på 2:an?"

Årets film-som-man-sett-hundra-gånger-men-ändå-måste-se-igen-bara-för-att-det-är-JUL blir nog Love Actually (tidigare års kandidater som slagits om titeln har varit Ensam Hemma och Sound of Music, dessa finns självklart även med i år men jag kände att det behövdes lite förnyelse).

Årets bok blir nog "Ernstologi" av Björn Höglund & William Oudhuis med Ernst Kirschteiger-citat som jag fick i julklapp. Mycket passande till en person som nyligen yttrade bla "det finns inget skönare än en nyslipad vägg" när hon målade om i lägenheten.

Nu vill jag bara önska er alla ett gott slut på den gamla året och hopp om ett gott nytt!

Kaos i charkdisken

Om det tidigare fanns några tveksamheter över vilken tid på året det är nu så är de efter ett besök i mataffärens charkdisk som bortblåsta. För vad hittar man där? Jo, diverse mystiska objekt inpackade i plast med namn som rå fläskkorv, rimmad oxtunga, grisfötter i gelé, brässerat kalvhjärta och rullsylta. Och då vet man. Att nu är tiden inne. Nu är det äntligen dags. Att bli vegetarian.

Julshoppingsoundtrack

Jul = musik. Var jag än gick idag under min julklappsrunda på stan följdes jag av musik. Varje plats och butik hade sitt soundtrack. Så här lät det:

Kungsträdgårdens julmarknad - Ulf Lundell stönar fram ohörbara grymtningar i högtalarna. Det känns inte rätt. Just när jag ska be dem stänga av den för barns öron tvivelaktiva musiken hör jag något som låter som "jul" och får därför lov att hejda mig. Traskar vidare mot Hamngatan.

NK - Jussi Björling. Vilken röst. Vilket vibrato. Känner hur jag sträcker på mig lite extra. Får ny energi.

Face Stockholm - Peter Jöback. Lite wailing. Mycket smör.

Urban Outfitters - Oklart. Fruktansvärt mycket folk. Hör mest en inre röst som säger "Run Forrest, run!".

H&M - Jill Johnsson. Mycket wailing.

Åhléns City - Irriterande barnröst som sjunger (falskt) "Hej mitt vinterland". Kan mycket väl vara den sämsta julsången någonsin.

Jag lyckades i alla fall julhandla lite så musiken fyllde säkert sin funktion. Det mest positiva var ändå att Carolas livstidsavtal med samtliga Stockholmsbutiker verkar ha gått ut nu lagom till jul. Det tackar vi för.

Ny bild - nytt liv

Har äntligen uppdaterat min profilbild. Så nu är det faktiskt jag själv på bilden igen. Inte längre anonym alltså. Spännande.

Efterlyses: Julstämning

Var är den? När kommer den? Finns den verkligen på riktigt? Jag har nu desperat letat efter julstämning i snart tre veckor utan resultat, förutom under kortare stunder av adventsfika, glöggfika, avancerad uppsättning av julstjärna, julkonserter med studentkören, inköp av röd klänning med rosett i midjan och Lucia på TV.

Vad krävs egentligen? Ska man behöva stoppa sin egen julkorv som kungafamiljen för att julstämningen ska infinna sig? Ja, om det är vad som krävs. Jag är redo. Jag är beredd. I'll do it.

The Holiday - smörig som en miljon Mars bars

Igår var jag på förhandsvisning av The Holiday, en film om två tjejer som byter hem och land med varandra under julen för att komma över sina ex-pojkvänner. Den var som väntat klyschig, smörig, cheezy, totalt overklig och överdriven, full av stereotyper ...och alldeles alldeles underbar!

Cameron Diaz var lika stirrig som vanligt, Kate Winslet lika präktig som vanligt och Jude Law lika snygg och charmerande som vanligt. Bara Jack Black gick ifrån sin vanliga norm och höll sig ovanligt lugn och sansad.

Alla höll dock inte med om detta, The Guardian bjöd på de roligaste formuleringarna i sin minsta sagt kritiska recension: "...Black just does not work as a romantic lead: his face is hardwired for wacky comedy. When he smiles in what is clearly supposed to be a winning way, it just looks creepy, or as if he is having some sort of intestinal spasm. But for real creepiness, for real oh-my-God-I-think-he-might-be-a-serial-killer creepiness, Jude Law's character wins hands down." Hahaha.

Och hela filmen beskrevs som "...coated in a kind of buttery stuff, a soft golden glow of ersatz romance. It's as if they have taken the brown gooey contents of a million Mars bars and used it to develop the film - with the leftovers being poured down our throats." Well, well, alla kan ju inte tycka likadant...

Familjefoto

Ipoden svarar

Har du beslutsångest? Ligger du vaken om nätterna och grubblar över livets svåra frågor? Låt ipoden svara åt dig! Läs upp frågorna, kör en random-låtlista och låt sångtitlarna svara. Detta är mitt resultat:

Will it be ok? This place is a prison (The Postal Service)
How are you feeling today? Tiny Dancer (Elton John)
What is your best friend’s theme song? Som vatten (Kent)
What is the story of your life? Lost Souls (Doves)
What was high school like? Recycled Air (The Postal Service)
How can you get ahead in life? Superfly (Curtis mayfield)
What is the best thing about your friends? The Kiss (Philip Glass)
What is tonight going to be like? Dom kommer kliva på dig igen (Håkan Hellström)
What song describes you? I don't feel like dancing (Scissor Sisters)
How is your life going? One hit (The Knife)
What song will they play at your funeral? So glad to see you (Hot Chip)
Will you have a happy life? Love and youth (Jenny Wilson)
What do your friends really think of you? You get what you earn (Elin Sigvardsson)
Do people secretly lust after you? We never change (Coldplay)
How can I make myself happy? First of the gang to die (Morrissey)
What should you do with your life? Ooh La La (The Concretes)
Will you ever have children? Summer skin (Death Cab for Cutie)

Med eller utan skägg?

Såg en intervju med gamla Refused-trummisen David Sandström ikväll på Musikbyrån och kände knappt igen honom. Så här såg han ut när det begav sig:

Och så här ser han ut nu:

Det känns ju sådär...

Dagens låtar

Just nu lyssnar jag mycket på Moneybrothers senaste singel "Dom vet ingenting om oss" från den svenska skivan "Pengabrorsan". Även om jag gillar honom (grov underdrift) på engelska också, trots bristande uttal ibland...

Men veckans vackraste är ändå Lalehs "November". Åh, den är helt fantastisk!

Rymden får vänta...

Stackars Christer... Men han verkar cool ändå. Hoppas det inte blir som när man ska redovisa i skolan och väntar på sin tur och sen inte hinner för att de andra drar över tiden, det leder ju bara till att man är ännu mer nervös nästa gång. Men inte Christer. Han är cool. Christer, vi tror på dig!

Jag är förresten väldigt avundsjuk, vem vill inte åka upp i rymden?! Det verkar ju helt fantastiskt. Planeter, solsystem, okända galaxer, universums oändlighet... åh herre gud... Nej, inte fundera mer på det nu, jag blir bara knäpp, tokig, galen, (I is crazy!!) etc...

Snuvad på både Sigge och Dr Kovac

Igår kväll skyndade jag hem för att se Kobra eftersom de skulle prata bloggar med två av mina favoritbloggare Sigge Eklund och Bodil Malmsten, men se där fick jag på nöten minsann. De pratade inte alls bloggar (lögnaktiga TV-tablå) utan mest foto. Intressant i och för sig, men inte värt att missa Cityakuten för. Nu hann jag bara se slutet där Abby faller ihop blödande (why?) medan Dr Kovac ligger fastspänd i en säng i rummet bredvid (why?) och Neela och Dr Pratt sörjer vid en grav (Michael? Why??) Man kan verkligen inte missa en sekund av Cityakuten, då är man screwd. Kan någon uppdatera mig please?

PS. Läste just på svt.se, att bloggprogrammet blev inställt pga bildrättighetsproblem och sänds vid ett senare tillfälle. Typiskt.

Dagens Ågust

Inget Augustpris [ååå-gust-pris] till Jonas Hassen Khemiri idag. Det gick istället till Susanna Alakoski för "Svinalängorna", en naken och självutlämnande skildring av uppväxten i utkanten av folkhems-Sverige, som utan omsvep utmålar den sociala misär som genomsyrar livet i skuggan av klassamhällets smutsiga baksida. Eller nåt. Jag vet inte för jag har inte läst den, men det brukar väl låta ungefär så?

Dagens tjuvlyssning

Trappan utanför Stockholms tingsrätt.

Medelålders manlig advokat i mobiltelefon: "Ja hejsan, mitt namn är advokat (säger sitt namn), jag ringer angående din pojkvän (tittar i papperen och säger namn). Det är så att han blivit häktad idag och han ville att jag skulle ringa och säga (advokaten tar till sin allra trösterikaste röst): jag älskar dig och jag saknar dig och jag ber så heeemskt mycket om förlåtelse för det här alltså."

(Från Tjuvlyssnat.se)

Dagens advent-låt 2

Alla ni som missade Lily Allen på Berns igår (bl.a. jag själv) kan trösta sig genom att kolla in hennes myspace-sida. Jag blir lite besatt av att lyssna på hennes texter, de är så roliga. Jag gillar också att hon använder cockney-slang samtidigt som hon klär sig väldigt posh i vintage Chanel och pärlhalsband. Lyssna på "Knock em out", jag lovar att man blir glad.

"...you're just doing your own thing and someone comes out of the blue and they're like: "Alright, what you sayin', can I take your digits?" and you're like "no, not in a million years, you're nasty, please leave me alone..." (ur "Knock em Out")

Dagens advent-låt

Magnus Tingseks senaste singel "World of it's Own" är helt beroendeframkallande! Jag älskar den! Var bara tvungen att säga det. Lyssna på den här!

I like. Is nice.

Julhandel och adventskonsert

Grattis på första advent alla bloggvänner!

Nu börjar julen närma sig och lackas och nalkas och allt vad det heter. Idag hade jag tänkt göra ett besök på Konstfacks julmarknad men eftersom de flyttat långt långt bort (Telefonplan) kändes det inte lika lockande längre så det blev Hötorgets loppmarknad istället där jag fyndade en fantastiskt vacker julklapp. Till mig själv i och för sig, men ändå! Jag kunde inte motså en sliten bricka i nysilver för 20kr, som efter lite upputsning blev som ny och nu blänker så fin med mina parfymflaskor på i sann Marie Antoinette/rokokostil.

Efter det blev det vacker adventskonsert med familjen i Hedvig Eleonora Kyrka och god mat på Leopardi, där ett gäng salongsberusade Dramatenskådisar satt och skrålade glatt och sjöng franska visor till allas förtjusning! För ett ögonblick kändes det som om vi satt på en bistro i Paris. Men det gick ju snart över...

Marie Antoinette - en rebellisk shopoholic

Har nu äntligen sett Marie Antoinette. Hade såklart sjukt höga förväntningar på Sofia Coppola efter The Virgin Suicides och Lost in Translation. Hur var den då? Jo, visst var det snygga miljöer, fantastiska kläder, skor, frisyrer, coola skådisar (Kirsten Dunst är riktigt bra) och grym musik. Men... det var liksom något som fattades. Dialogen kunde varit vassare och tagningarna snabbare, det blev faktiskt lite segt emellanåt. Mer musik hade jag nog förväntat mig också efter att ha hört dubbel-CD-soundtracket med The Strokes, New Order, Air m.fl.

Likväl, misströsta inte, det mesta på minussidan vägdes upp när Sverige (heja!) kom in i bilden genom Axel von Fersen. Ja, alltså fd. Calvin Klein- och Dior Homme-modellen tillika Keira Knightley's gamla flamma Jamie Dornan. Då blev det genast lite mer intressant igen på ett rent visuellt plan.

Annars får filmen en 3,5:a i alla fall för snygghet och en del roliga repliker, även om jag hade hoppats på fler. Men se den för all del. Gör det. Do it. Låt dig inspireras av miljöerna, kläderna och de snygga champagnekuporna. Och Axel förstås...